Bonus catch

Helgen inleddes med en tur till ån och ännu en gång möttes jag av en fantastisk ljudkuliss när jag öppnade bildörren. Fåglar av alla möjliga slag utropade sin glädje över att den kalla natten var över.

Ån slingrade sig genom ett fuktigt landskap och solstrålarna hade precis börjat titta fram över de omgivande kullarna. Metodiskt fiskade jag av de sträckor där jag har haft absolut bäst fiske, men utan något som helst resultat. Jag begav mig vidare mot den mellersta delen av ån och en till synes het sträcka som jag hade spanat in tidigare.

Dagsländor kläcktes för fullt..

.. och likaså gjorde bäcksländor.

Vinbergssnäckorna hade kravlat sig upp ur sina vinterhålor..

.. och vildsvinen gjorde sig påminda i form av både fotspår & hårtussar. Som tur var stötte jag inte på dem heller denna dag.

Det började lovande med en skrämd öring av något grövre kaliber. Strax därpå försökte jag smyga mig på en gädda i femkilosklassen, men någon indian är jag dessvärre inte och fisken skrämdes således efter ett par klumpiga kast. En kort promenad senare hittade jag äntligen ett par småöringar på ett lugnflytande & flakt parti med sandbotten. Något små att fiska efter egentligen, men undertecknad ville främst förhindra en eventuell bomtur. Sagt och gjort.

Dagens första - alltid lika befriande.

Nummer två var inte särskilt mycket större.

Den översta sträckan fick ännu en chans och efter en handfull junioröringar hade det blivit dags att bege sig hemåt. Under dagen träffade jag för första gången andra fiskare långs ån - alltid trevligt med nya ansikten & utbyte av erfarenheter. En snabb tur till gäddsträckan blev det innan hemfärd och efter ett par missade hugg landades till slut en tjock flickgädda som naturligtvis fick simma hem till vännerna igen.

Stark liten gädda som bjöd på härlig fight.

Efter fotboll & ölhäng med Mattias på lördagkvällen blev det - föga oväntat - sovmorgon på söndagen. När klockan närmade sig tio hade jag äntligen tagit mig ut till ett gäddvatten där jag skulle spendera ett par timmar innan det var dags att idka öringfiske igen. Gäddfisket blev kortvarigt då flugan fastnade i en sten och i ett tappert försök att få loss den brast tafsen och därmed försvann min enda gäddwire. Suck.

En halvtimme senare mötte jag upp Conny vid bäcken. Efter en härlig pratstund hade det blivit tid för lite fiske och i samma veva kom dessutom Mattias förbi med sitt sprillans nya Loop Opti Creek #2 - oj vad fint det var!

Bäcken hyser otroligt vackra öringar..

.. som mer än gärna vakar på en torrfluga. Denna gång på en hembunden svart cdc-caddis #16.

Vi fiskade ett par timmar, både med nymf & torrfluga, med gott resultat dessutom. Vackra bäcköringar landades till höger & vänster men dagens överraskning var av ett helt annat slag.

En kurva där det enligt Conny ska stå en rejäl öring gav som vanligt ingen utdelning, men innan jag kastade in handduken lade jag ett kast uppströms istället. Ett par sekunder senare tog det tvärstopp - linan skar genom vattnet och en rejäl fisk satte fart rakt under bropelarna och vidare uppströms. Med hjärtat i halsgropen drillade jag fisken varsamt - fullt medveten om att jag inte hade något att säga till om - och efter flera minuter nere vid botten gjorde den ett mäktigt luftsprång. Hel****! Mitt livs öring visade sig vara en högst ordinär regnbåge på drygt två kilo. Men vilken fight jag fick uppleva!

Dagens största..

 .. vilken skönhet!

En ovälkommen gäst i bäcken, vilket även den arga grodan på bilden höll med om. Hon simmar av naturliga skäl inte vidare.

 Paddorna däremot var på tok för upptagna med andra bestyr för att bry sig om min närvaro.

Hatch

En fantastisk fiskehelg till ända och jag längtar redan tillbaka till ån. För omväxlings skull inledde jag dagen med gäddfiske - mest för att de senaste helgernas kläckningar har skett först på eftermiddagen. Efter en timmes resultatlöst harvande började jag bege mig mot bilen, men först några kast på favoritplatsen inne i den snåriga skogen.

Klumpig & aggressiv - så skulle man kunna beskriva min kaststil med gäddflugor. Ibland totaldör kasten och precis detta hände då jag skulle ta ett sista kast. Flugan landade i vattenbrynet - precis framför mina fötter - och efter ett misslyckat rollkast sprattlade flugan till likt en skadad fisk varpå vattenytan fullkomligt exploderade. I min chockartade reaktion lyckades jag till mig förvåning att kroka gäddan och så småningom även landa den. Ibland ska man ha tur också.

En aggressiv, liten krokodil..

.. på cirka tre kilo.

Under en kortare kaffepaus riggade jag om till Cross S1 #4 med intentionen att inleda jakten på åns vackra bäcköringar. Jag tog en promenad längs den nedre sträckan och stannade vid en lovande plats - ett något djupare bakvatten bredvid en forsnacke och dessutom med en överhängande buske som erbjuder både skydd & mat. Under rätt tid på året står här garanterat en stor öring.

Flugan landade precis där den skulle. Min svarta nobbler #8 fick sjunka ett par sekunder innan jag påbörjade hemtagningen. Halvvägs hem tog det tvärstopp - hugg - och tunga knyckar kändes hela vägen ner korkhandtaget. JA! NEJ! GÄDDA!

Ingen öring här inte..

Gäddan ser inte helt överlycklig ut över situationen.

Gädda i all ära, men det var ju bäcköring som var målet. Jag tog mitt pick & pack och begav mig mot de övre sträckorna istället, där jag hade på känn att något var på gång. Matlådan länsades snabbt och under lunchpausen såg jag både bäcksländor & dagsländor kläckas i strömpartierna - nu kliade det verkligen i fingrarna.

Bäcksländorna kläckte för fullt.

Väldigt nöjd med mitt nya armband - tack Niklas!

 Jag var inte ensam om att smyga runt längs strandkanten..

Vitsippor - en fröjd för ögat!

Redan i första kastet missade jag ett hugg från en liten rackare som inte kunde låta bli min svarta nymf - avsedd att imitera en bäcksländenymf. Ett nerströms kast landade fint framför ett lugnflytande, djupare parti och det skulle inte dröja länge innan det kom ett brutalt hugg. Den pigga öringen rusade, hoppade & gjorde allt för att komma loss, men fick så småningom syna håvnätet. Ett par foto senare fick den simma tillbaka till sin håla - på återseende!

Dagens första..

.. och största!

Det goda fisket fortsatte och emellanåt såg jag till och med vakande fisk. Torrflugorna luftades men dessvärre utan någon som helst framgång - tillbaka till nymffisket helt enkelt. Mitt ute på ett flakt parti med glasklart vatten & sandbotten tyckte jag mig se ett vak. Flugan kastades ut uppströms den förmodade ståndplatsen och utan någon som helst tvekan satte öringen tänderna i bäcksländenymfen och bjöd därefter på en härlig fight.

Nummer två för dagen.

 Dagsländorna kläckte hela eftermiddagen.

Grymt vackra färger på denna lilla rackare.

En obligatorisk närbild också såklart.

 Efter release stannade den ett par minuter precis framför mig för att samla krafter - varpå den lugnt simmade tillbaka mot sin tidigare ståndplats.

Vad i hela friden är detta för något? Det kryllade av dem i gräset längs ån. En stadig matbit för en öring?

Dagens sista lilla skönhet.

Söndagen bjöd också på ett par fisketimmar, om än i två mindre vattendrag som även dem håller ett gott bestånd av bäcköring. Trots yrvädret kläcktes massor av bäcksländor & mindre dagsländor och även denna dag vakade ett par fiskar på godbitarna som hjälplöst snubblande runt på vattenytan. Efter mycket om och men lyckades jag slutligen landa årets första bäcköringar på torrfluga - vilken lycka!

Fin liten öring som högg direkt på morgonkvisten.

 Massor av bäcksländor i farten även denna dag.

 Årets första på torrfluga! #DryOrDie

Easter eggs

I samma ögonblick som jag öppnade bildörren så översköljdes jag av en ljudkuliss från hundratals fåglar som för fulla halsar sjöng värmande vårsånger. Det varma ljudet av alla de vårglada småfåglarna var dock inte tillräckligt för att mentalt blockera den kyliga aprilmorgonen. Medan ån rann kall genom ett frostbitet landskap så hade alla mindre vattenpölar förvandlats till is över natten.

Marken frasade under mig där jag vandrade längs vattnet och förutom den till synes trögflytande ån tycktes tiden nästan stå still. Inte en vindpust - inte ett ljud. Solen tittade blygsamt fram över kullarna och solstrålarna nästan hördes när de sköt fram och spred värme & liv till hela dalen. Tussilago sträckte stolt på sig och det gråa landskapet förvandlades sakteligen till ett paradis av färger.

Den skånska tundran i gryningen.

 Solen närmar sig och en timme senare stod denna vårens skönhet åter givakt.

Minusgraderna gjorde sig påminda..

Det vore synd att påstå att fisket var på topp, men det spelade i ärlighetens namn mindre roll. Denna dag fick jag uppleva när vintern mötte våren - en händelse som självklart inte är unik, men ändå lika speciell & vacker år efter år.

Mina stelfrusna fingrar tackade mig då jag lade flugspöt åt sidan till fördel för en kopp brinnande varmt kaffe. Det är underligt det där med kaffe - så mycket energi & livsglädje som ryms i den där lilla koppen. Fjädermyggor surrade nyfiket runt mig och i periferin såg jag en flock hjortar beta i lugn & ro. Med ens blev jag en ny människa med tydlig målmedvetenhet - tid att gå vidare till nästa pool.

Here comes the sun.

 Kaffepaus - då fick spöt vila.

 Jag var inte ensam om att vandra runt i den skånska vildmarken.

 Nya tag - solen värmde gott i min frusna själ.

Kristallklart vatten - hoppas på ett spännande sightfiske under säsongen

Ett säkert vårtecken.

Det blev inga öringar i lördags och inte heller gäddorna lät sig luras i hemligåns flakare partier. Efter sådär 5-6 timmar av resultatlöst fiske ute i det lynniga aprilvädret gav jag till slut upp idén om att fånga någon fisk. Likt en trasig grammofonskiva upprepades väderomslagen kontinuerligt under hela dagen. Ömsom sol - ömsom regn - ömsom hagel.

Till slut fick det vara nog. När jag slog Mattias en pling och berättade att jag var på väg till dammen erbjöd han genast sitt sällskap. Ett gäng förvildade regnbågar senare var fiskesuget tillfälligt stillat, men bara för dagen. Tillsammans med Sara åkte jag tillbaka till dammen på söndagen för att få min dagliga dos av fiske. Slutet gott - allting gott.

 Sara visade vägen i vanlig ordning.

 Även jag fick drilla pigga regnbågar..

.. och som alltid fick de simma vidare igen.

 Fish on!

 En vacker hanfisk i lekdräkt.

 Jag vet att jag tjatar - men - ännu ett vårtecken i form av grodägg!